Hälsingland med buss 14 – 15 augusti

Avfärd tidig måndag morron i vackert väder mot Hälsingland med Björn, Hälsingeentusiast, som
ciceron vid bussmikrofonen. Han tog bland annat ur oss en del villfarelser som att Mora stenar, som vi passerade, har något med Gustav Wasas intåg i Stockholm att göra. Det här var platsen där svenska kungar valdes från 1200-talet med Magnus Ladulås och ett hundratal år framåt till mitten av 1400-talet och Kristian I (tyskfödd). Han var kung över både Danmark, Norge och Sverige.

Under en middag kom förestående semestrar på tal och snobben Anders de Wahl meddelade att han skulle till den exklusiva kurorten Baden Baden vilket föranledde Bergfeldt att replikera att han skulle till Orbaden Baden därav namnet Orbaden.

Lunchbuffén startade med tre sorters sill och lax till vilket det passade mycket bra med en pilsner från det
lokala bryggeriet Helsinge Ångbryggeri. Tyvärr var källaren tömd på Stormare öl från ett bryggeri som ägs av just Peter Stormare med dotter samt flera familjer. Därefter serverades vi kött eller varmrökt lax samt rött eller vitt vin till detta. Det vita var en bra Chenin Blanc från Sydafrika (Jonty´s Ducks).

Efter lunchen åkte vi vidare till Växbo Lin där vi fick se hur lin, Hälsinglands landskapsblomma, förädlades till linne i form av dukar, servetter, handdukar, kläder samt skurtrasor vilket undertecknad investerade i för att höja kvalitén på mitt skurande.

Lin har använts till textilier under hundratals år. Dock är denna fabrik från 1990 med en något så när modern produktion. Linnetyg ger mindre miljöavtryck vid tillverkning än bomull, för en kvadratmeter bomull krävs det upp till 100 liter vatten medan det för en kvadratmeter linnetyg endast en liter. Tyvärr odlas lin inte längre i Sverige utan man får hämta hit råvaran från Frankrike. För textillin använder man stjälken och för linolja blommans frön.

Maskinparken består av begagnade vävstolar från 70- och 80-talet inköpta från Tyskland och Schweiz. Att
produkterna är dyra förstår man när det bara för att sätta upp varpen i vävstolen, som består av 400 trådar, tar två veckor. Ett paket med duk och servetter kostade 2 900 kr men det gick dock att komma billigare undan med 2:a sortering av skurtrasa för 90 spänn (fast då fick man fålla den själv). På fråga om
konkurrenten Klässbol fick vi svaret att de inte var renläriga utan smög in bomull i sina produkter. Trots detta är det Klässbol som är hovleverantör och levererar dukar till bland annat  Nobelfestens bord (författarens anmärkning).

Efter Växbo Lin åkte vi tillbaka till Bollnäs och Scandic hotell där vi skulle övernatta. Innan middagen gavs tid för promenad, bastubesök och andra aktiviteter. Promenaden krävde dock viss uppmärksamhet då ovädret Hans gjort att Ljusnan svämmat över och gjort marken utanför hotellet svårframkomlig.

Dagen avslutades med en middagsbuffé bestående av jordärtskockssoppa (utmärkt), matjessill, fläskkarré samt pecannötstårta (otroligt god) till kaffet. Till detta serverades två glas vin.

Efter en fantastisk frukost med allt vad man kan önska blev det avfärd mot Järvsö. Där delades vi upp i en naturgrupp för besök på ortens zoo Vildriket, före detta Järvszoo, och en samhällsgrupp. Promenaden genom zoo-området var 3 km med mycket uppförsbackar och inga genvägar valde en majoritet guidning i Järvsö samhälle. 

Naturvadringen, i vackert väder, gick genom olika hägn med nordiska djur och rovdjur såsom, varg, björn, lodjur, kungsörn, olika ugglor och uvar samt älgar och ren. Vi hade tur och fick vara med under djurens frukost som bestod av bland annat köttbitar av häst till vargarna, något mer vegetariskt till björnarna såsom jordgubbar och melon. Djurens frukostätandet gjorde att vi kunde studerar dem på några armslängders avstånd dock med elstängsel mellan. Djurvårdarna däremot gick in till alla djur utom till björnarna, till och med till vargarna. Museishopen bestod mest av gosedjur för att locka de yngre besökarna. Noterade dock en turist som kånkade på ett renhorn (äkta?) som kostade tusen spänn.

Efter Järvsöguidning, där resans fotbollsentusiast fick det tvivelaktiga nöjet att se svenska fotbollsdamerna förlora VM-semifinalen mot Spanien, for vi vidare till Stenegård för lunch.Vi serverades återigen en buffé där det vegetariska bordet dignade av all sköns röror, inläggningar, hummusar och olika salladsmixer.
Kolhydrat- och proteindelen var påvrare med makaroner, pasta sallad och något kött, samt vin förstås!

På området som bestod av ett antal hus samt Hälsingegårdar fanns numera ett museum med
artefakter från Lill-Babs karriär. Bland alla skivkonvolut, klänningar och skor fanns ett foto och manus
från ett TV-framträdande 1963 där Beatles var förband till Lill-Babs!
Tanken var att vi skulle få lära oss hur man bakade tunnbröd men för första gången under hela
säsongen var bageriet stängt och tji tunnbröd att visa upp hemma, det fick bli en skurtrasa från Växbo
Lin istället!

Efter all guidning, vin och mat samt shopping var det skönt med en tupplur på hemvägen till Cityterminalen som anländes strax före klockan 19.

Vid pennan

Anders Lagerlöf